fuktgenomträngningar......
Jag varnar känsliga personer. bilderna nedan är obehagliga.
Man bryter ihop och blir helt förlamad - hur kommer vattnet in ?, varför går det genom den oljehärdade masoniten och varför i dessa mängder ?
När jag lugnat mig något ringer jag till snickar-Matts och KA-Kjell. De har bägge en väldigt förstående attityd och man kommer på inspektionsbesök på måndagen, då vi fortfarande var kvar och vi diskuterar igenom det skedda.
Behöver jag berätta att resten av helgen gjordes inte mycket än att gå igenom detta sorgearbete. Det är vidrigt och jag hoppas att ingen annan får uppleva detta i sitt hus. Vi hade i alla fall tur som inte hade något innertak och upptäcker detta omgående. Hur många hus i sverige har vatten liggande på diffusionstäta skiktet i taket ??????
En sak är säker, en kris skapar alltid engagemang och kreativitet. Utan detta skulle jag aldrig ha intresserat mig för fuktproblematik i hus, nu börjar få en insikt i detta svåra problem. Återkommer med mina rön i ett senare inlägg. Sett i ett större filosofiskt perspektiv så bör finanskrisen och krigen i mellanöstern skapa nya möljligheter för mänskligheten, hur konstigt det nu än låter -Yes we can !
Vattnet kan komma in på fyra sätt:
1. Kondens
2. Läckage
3. Genom luftspalten
4. Byggfukt
Kjell har räknat med ett program, RISK1, från fuktcentrum vid Lunds Tekniska Högskola och kommit fram till att det är inte kan vara (bara) kondens. Jag har laddat ner programmet själv från (http://www.fuktcentrum.lth.se) och ska köra det när jag får tid...
Läckage utesluts eftersom underlagspapp och ytpapp är nylagt av och inga genomföringar finns i taket. Dessutom är fuktgenomträngningarna spridda över hela taket, men med viss koncentration till taklagsfacket mot lillstugan, dvs mot norr. Detta fack är cc 127 cm, mot de andra som är cc 120cm. Därför ligger den oljehärdade masoniten på tvärs här (10 st med överlapp c:a 15 cm) mot i de 6 övriga facken där boarden ligger längs med Kertobalkarna. (5st med överlapp c:a 33cm). Se bilder här
Byggfukt utesluts också, eftersom kertobalkar, isolering, masonit, reglar och råspontluckor var torra med en fuktkvot högst 15-18%. Vädret var torrt när taket las och inget regn föll innan vi hade underlagspappen på.
Alltså vattnet måste komma från luftspalten. Denna är 45mm, och på öst- och västfasaderna sitter en 22*95 bräda på en distans 22m som skydd för slagregn. Detta är troligtvis en risk- konstruktion eftersom yrsnö kan pressas in i spalten vid ostlig eller sydliga vindar. De förhärskande vindarna är nortdostliga när det är kallt, blåsigt och yrsnö, medan de sydvästliga friska vindarna kommer med blidväder. Ingen bra kombination. Det troliga scenariot är nu efter ha konsulterat byggnadskunnig granne Börje som sett många fuktskador i sitt liv, leverantörer, Internet och byggnadskunninga vänner, är att snö pressas in från öst och sedan smälter den och pressas in i överlappet mellan masoniten med sydvästliga vindar, med viss hjälp av kapillärkrafter.
Kjell hittade ett examensarbete från KTH, där man testat olika typer av snölås. Till våren ska detta ändras. (ritning kommer) men det är viktigt att få stop på eventuell yrsnö nu, så jag kommer låna en byggnadsställning i aluminium av min bror, montera upp den på några 2"*8" som räls och klättra upp 6m och sätta vindduk för luftspalterna. Detta kommer ske i början av februari hoppas jag.
Det var ialla fall vacker väder....
2 kommentarer:
Är det så att ni kan ha plastat in för tidigt, innan huset hade torkat ur ordentligt. Fukt kan komma från betongen (om ni har det) och överallt ifrån. Blir orolig...ska själv snart plasta in...Hoppas det löser sig för er!!
Tack för omtanken Evelina, den värmer och behövs...
Nej, det är inte byggfukt (har ingen platta) och vi vet att takbjälkar (Kertobalkar), isolering och råspont var torra. Mätte med fuktmätare. Vattnet är dessutom brunfärgat från masoniten.
Skicka en kommentar